!

Fyll i det här fältet.

Hämtar...

MENY

SÖK

Energispartips

Tips om hur man kan få en låg energiförbrukning

Här kommer en lista, som är tänkt att fyllas på allteftersom. Så har du något bra tips, skicka det till webmaster@kungsanget.se.

Informationen kommer från olika sidor på nätet, som inte alltid är samstämmiga. Då har en subjektiv rimlighetsbedömning gjorts.

För att underlätta beräkningarna har elpriset satts till 1 krona per kilowattimme (kWh).

Först något om två stora energislukare, som finns i många av våra lägenheter

Golvvärme:

I badrummet vill många ha det så pass varmt på golvet så att det känns skönt för bara fötter. Då behövs en värmeslinga med bra effekt. Vi räknar med 125 W per kvadratmeter (W/m2).  I våra badrum är ytan med värmeslingor cirka 4 kvadratmeter. Om värmen i snitt är påslagen 4 timmar per dygn så blir elförbrukningen 0,125 x 4 x 4 kWh per dygn, dvs 2 kWh. På en månad blir detta 60 kronor. Har man större yta, dvs golvvärme även i hallen, så ökar förbrukningen i proportion. Och är systemet påslaget flera timmar så blir elförbrukningen också i proportion.

De goda råden är två. Slå av golvvärmen helt under varma månader. Och sätt termostaten lågt men dra upp den, när du vill ha ett par timmar med varmt golv. Här finns hundralappar att spara.

Torktumlare

Torktumlare har oftast maximaleffekt på runt 1000 Watt (1 kW) och en kapacitet på 6 – 7 kg. För äldre tumlare kan man räkna med 1 kWh per kilo tvätt.  Att torka 7 kg bomullstextilier till skåptorrt kostar alltså runt 7 kronor. Om man kör torktumlaren 4 ggr i veckan blir det lätt en elkostnad på runt 100 kronor i månaden. Att lufttorka så mycket som möjligt ger stora besparingar per år.

Moderna tumlare drar mindre energi, men skillnaden mellan nytt och gammalt är mycket mindre än vad som är fallet för nya resp gamla kylskåp och frysar.

Kyl och frys

Ett gammalt kylskåp, med effekt på 150 W, skulle om det gick kontinuerligt, kosta 3-4 kronor per dygn. Nu går det inte hela tiden och hur ofta det slår till är beroende av många faktorer. En viktig sådan är hur ofta och hur länge dörren är öppen, en annan hur ofta man ställer in rumstemperad eller varm mat. Vi antar att aggregatet är påslaget 20 % av tiden. Då blir kostnaden per dygn ungefär 75 öre. Månadskostnaden uppgår till cirka 22 kronor. Om vi räknar på samma sätt för ett nytt kylskåp blir siffran betydligt lägre, runt 7 kronor.

Precis på samma sätt kan man räkna på frysskåp av gammalt och nytt datum. Skillnaden är att ett frysskåp drar mera el än en kyl, av motsvarande ålder. En grov uppskattning ger att den gamla frysen drar el motsvarande 30 kronor per månad, den nyare runt 10.

Två råd: Är frys/kyl så gamla så att den förväntade livstiden ändå snart är slut, så kanske man bör tidigarelägga inköp av nytt. I många av bostadsrättsföreningens lägenheter är dessa vitvaror från begynnelsen, dvs idag (2017) 12 år gamla. Det kan vara idé att låna eller köpa en elenergimätare för att mäta den verkliga energiförbrukningen i din kyl resp. frys, med de vanor som du har. Det kanske inte alls skulle löna sig att skaffa nytt.

Det andra rådet är att under de kallare månaderna ställa ut varma eller rumstempererade matvaror på altanen/balkongen innan de sätts in i kyl eller frys.

Diskmaskin

Våra diskmaskiner är anslutna till kallvatten. Det mesta av energin går år för att värma vattnet. En normaldisk kostar runt 1 krona. Med en disk per dag blir månadskostnaden 30 kronor. Spartipset är att alltid köra full maskin. Att köra eventuellt snabbdiskprogram tjänar man inte mycket på, vattenuppvärmningen är ju densamma. En liten vinst görs på maskiner där snabbprogrammet saknar torkfunktion.

Tvättmaskin

En normaltvätt vid 60 grader drar ungefär 1,2 kWh. Tvättar man vid 40 grader blir energiåtgången omkring 0,7 kWh. Tvättmaskiner är igång ofta, särskilt i barnfamiljer. Om vi räknar med två 60-graderstvättar och fyra 40-graders under en vecka blir månadskostnaden 20 kronor. Tre spartips. Det första att inte köra vid högre temperatur än nödvändigt. Det andra att så ofta som möjligt köra full maskin (vilket kan vara svårt att åstadkomma i ett enpersons-hushåll). Det tredje är att välja att hänga ut på vädring istället för att tvätta.

Spis

Ugnar kan ha effekter på 1500 W eller mer, beroende på bl.a. ugnens storlek. Vi räknar på detta värde. I likhet med kylskåp och frys så går ugnen inte tiden på full fart. Den slår ju av värmeelementet vid uppnådd temperatur. Hur ofta och vid vilka temperaturer man använder ugnen är ju mycket individuellt så det är svårt att uppskatta en månadskostnad. Därför bara ett exempel: 4 timmar per vecka kan bli runt 25 kronor i månaden. Här finns inga spartips mer än att om ugnen ändå är på, så kan man tillaga flera rätter samtidigt.

Spisplattor kan ha maxeffekter på från 1200 W till det dubbla, beroende på plattans storlek. Däremot ingen skillnad mellan induktionsplatta och mer traditionella plattor t ex glashäll. Även i detta fall är det mycket väldigt individuellt med användningen. Så åter bara ett exempel: 8 timmar i veckan med i snitt en effekt på 1200 W ger en förbrukning på cirka 10 kWh och således en månadskostnad på ungefär 40 kronor. Viktigaste spartips är att alltid välja den spisplatta som bäst motsvarar kokkärlets bottendiameter.

Mikrovågsugn

Rätt använd är mikrovågsugnen ett energisnålt och snabbt sätt att värma och även tillaga små portioner. Används den varje dag under 5 minuter på hög effekt, 1200 W, blir månadskostnaden 3 kronor. Spartips är att aldrig använda mikron för att tina djupfrysta varor. Det ska istället göras i kylskåpet – det ger dubbel energivinst, eftersom kylskåpet kyls ner.

Extra värmekällor

Ett infrarött element, på 700 -1200 watt, räcker för att ge skön värme på uterummet.  Det är ju en värmekälla som används sparsamt och medför därför inga större kostnader. En timme kostar runt 1 krona.

Om man använder ett värmeelement för inomhusbruk tillfälligt för att höja temperaturen blir kostnaden ungefär densamma, cirka 1 krona för en timme.

Belysning

Många bäckar små … Vi har många belysningskällor – lysrör, LED-lampor, halogenlampor och kanske en och annan överlevande gammaldags glödlampa. Sådana ska självklart fasas ut och ersättas med någon lågenergilampa. Men man kan spara ytterligare även med de moderna ljuskällorna, genom att bete sig klokt och släcka i utrymmen som inte används och inte minst när man lämnar lägenheten. Om vi räknar med att i en normalvecka får 20 ljuskällor, med en snitteffekt på 11 W, brinna i onödan i 4 timmar varje dag, så har vi en kostnad på 25 kronor

TV, datorer och andra elektroniska prylar

Precis som för belysning gäller många bäckar små. Och likhet också i att vi med lite eftertanke kan dra ner den månatliga elräkningen med någon hundralapp. Om TVn står på i onödan (ingen tittar) tre timmar varje dag så kostar det i storleksordningen 15-30 kronor per månad (beroende av vilken typ av TV det gäller). Ungefär samma siffror gäller för en dator.

Det finns också pengar att spara genom att vara noga med att inte lämna apparaterna i standby-läge utan istället slå av. Som tumregel gäller att i ett normalhushåll sparar man minst 40 kronor per månad med denna åtgärd.

 

SAMMANFATTNING

Det är bra att man har energisnåla elprylar. Men det är ändå viktigare att ha ett energisnålt beteende!

 

 

 

 

Genom att skicka samtycker du enligt dataskyddsförordningen att dina personuppgifter behandlas på hemsidan. Så här behandlas dina personuppgifter.

Dokument

Energispartips 1.docx 2018-02-26